En av de bästa helgerna EVER har passerat.
Allt som allt har jag sovit sju timmar dessa två dagar och är så jävla nöjd med det.
Träffade som sagt min favoritbloggare igår på Amba, Farzad, och herreminjävlagud vad jag blev lycklig när jag såg honom. Typ som ett litet barn på julafton. Fick slå på charmen som fan. Som om jag ens behöver? HAH.

Anyway, nu kan jag dö lycklig.
Sån är jag.

Allt annat som jag kan tänkas berätta splear som ingen roll.
Inget toppar det här.

Som sagt, som ett barn på julafton.
Osammanhängande och trist? Isf skyller jag på förvirring och att jag är bakis.

Printscreena hans inlägg om mig, den underbara människan, men blogg.se är bög i huvudet som vanligt.
SÅ VI SKITER VÄL I DET DÅ!