Nämen, oj.

Så där ja, kompisar.
Hur går det med den här bloggen då?
Den kommer ju inte leva kvar så länge till med tanke på att vi drar om tre veckor.
Men än så länge kan jag punga ut lite skit.

Jag börjar sakna mina vänner jättemkt, även fast det bara var några veckor sedan jag såg dom sist.
Aspen och Mysan är ohöggligt saknade.
Älvan är jävligt saknad också eftersom jag ALDRIG FÅR TRÄFFA HENNE. (Jag vet att du läser, bitch.)

Det finns ju egentligen ingenting att säga, så allt är sig likt.
Jag fick dock kramas lite i morse, så det är väl något speciellt.
Mr Magic. Haha, har ni hört på maken?
Men han är fin.

Skiter man väl i!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0