Ska man vara det resten av livet?
Eller är det dags att göra nånting åt det kanske.
Tänkte lite på tuben nu och kom fram till att man skulle kanske gå på nå kvällskurser eller nå liknande.
Det vore nog bra.
Så man blir duktig på nå.

Dagarna som har gått har varit hemskt bra dagar.
Först så var jag in till stan med mamma.
Vi shoppade och var och käkade inne i Kungsan.
Ytterst trevligt.

På kvällen myste jag med Håkan.
Bör tilläggas att jag kickade hans as som fan igår på Chicago. Ha!
Sedan var vi och hyrde film och åt lite godis.
Idag så var och jag fixade mina naglar, skönt att ha börjat igen.
Bobbi är en hemskt trevlig människa. Håkan klippte sig och blev inte alls nöjd.
Fast jag tyckte han blev fin.
Sedan var vi iväg på Helens krog och käkade. Bra idé.
Myyyyyyyyyyyyyyyyyyyysiga dagar har det varit, som sagt.

Nu pratar jag med min älskade Annsingen.
Känns som om man måste ge henne extra mycket uppmärksamhet så hon märker hur mycket hon saknar mig, så hon inte stannar kvar ett år till i LA. Gör inte det, Annsingen!
Då blir jag ett emo utan dess like.

Nu är det nog.