inte friskförklarad
för en gångs skull kan jag säga att något har hänt sen senast jag skrev.
det är ju däremot inget roligt, men det har iaf hänt något.
igår på jobbet kände jag att jag hade lite ont i hjärtat, sket i det.
lite senare kände jag att jag hade så otroligt jävla ont i huvuvdet, en körde på ändå.
sedan under rullstolsdansen gick det åt helvete.
svimmade och fick kramper utav hela helvete, så alla tanter fick panik och ringde ambulansen etc.
iaf så kom ambulansen och jag grinade hela vägen från akalla till akuten på st göran, låg där nån timme sedan fick jag komma upp till SIVA, stroke intensiv vård avdelningen, och fick ligga där ist.
iaf så ville dom ha mig kvar för observation. och med det menas att jag får ligga i en rum med tre andra personer, vilka säkerligen fått stroke eller liknande, och är pensionärer eller iaf 50 år. detta får mig att plocka ännu ett pensionärspoäng. grattis.
sååååååå, låg där hocked up on nå sladdar som mätte hjärtat och puls m.m. mamma och carro vad givetvis där med mig, men dom var tvungen att åka hem vid 18.00 så sen dess var jag ensam.
så jag tänkte att jag skulle tillbringa resten av tiden i fosterställning och skrika ut min smärta, eller nå liknande, men det gick inte pga alla sladdar, för dom drogs ut hela tiden när jag rörde mig. så det gällde att ligga still i 24 timmar. KUL. och jag fick inte heller gå nånstans, så där låg jag i min lilla säng och kollade på mina fötter.
ni kan tycka synd om mig nu.
något kul hände iaf, och det var att håkan ringde flera gånger, men jag förklarade för honom att jag inte fick ha telefon på, så kunde inte prata. då hade han tagit en taxi från krogen för att göra mig sällskap på sjukhuset, jävligt gulligt tyckte jag. han blev dock utslängd. för tydligen så kommer man inte in på st göran när man är kalasfull. bra att veta.
tanken som räknas iaf.
så, idag och imorgon är jag hemma, fick permission, ska tillbaka på måndag och träffa en ny läkare. så då kanske man får reda på något nytt. det vore ju jävligt trevligt.
anayway.
det är dåligt berättat och allt, men det skiter jag i. för jag mår fortfarande förjävla dåligt.
så nu ska jag ligga i fosterställning, för att jag kan, och tycka synd om mig själv.
det är ju däremot inget roligt, men det har iaf hänt något.
igår på jobbet kände jag att jag hade lite ont i hjärtat, sket i det.
lite senare kände jag att jag hade så otroligt jävla ont i huvuvdet, en körde på ändå.
sedan under rullstolsdansen gick det åt helvete.
svimmade och fick kramper utav hela helvete, så alla tanter fick panik och ringde ambulansen etc.
iaf så kom ambulansen och jag grinade hela vägen från akalla till akuten på st göran, låg där nån timme sedan fick jag komma upp till SIVA, stroke intensiv vård avdelningen, och fick ligga där ist.
iaf så ville dom ha mig kvar för observation. och med det menas att jag får ligga i en rum med tre andra personer, vilka säkerligen fått stroke eller liknande, och är pensionärer eller iaf 50 år. detta får mig att plocka ännu ett pensionärspoäng. grattis.
sååååååå, låg där hocked up on nå sladdar som mätte hjärtat och puls m.m. mamma och carro vad givetvis där med mig, men dom var tvungen att åka hem vid 18.00 så sen dess var jag ensam.
så jag tänkte att jag skulle tillbringa resten av tiden i fosterställning och skrika ut min smärta, eller nå liknande, men det gick inte pga alla sladdar, för dom drogs ut hela tiden när jag rörde mig. så det gällde att ligga still i 24 timmar. KUL. och jag fick inte heller gå nånstans, så där låg jag i min lilla säng och kollade på mina fötter.
ni kan tycka synd om mig nu.
något kul hände iaf, och det var att håkan ringde flera gånger, men jag förklarade för honom att jag inte fick ha telefon på, så kunde inte prata. då hade han tagit en taxi från krogen för att göra mig sällskap på sjukhuset, jävligt gulligt tyckte jag. han blev dock utslängd. för tydligen så kommer man inte in på st göran när man är kalasfull. bra att veta.
tanken som räknas iaf.
så, idag och imorgon är jag hemma, fick permission, ska tillbaka på måndag och träffa en ny läkare. så då kanske man får reda på något nytt. det vore ju jävligt trevligt.
anayway.
det är dåligt berättat och allt, men det skiter jag i. för jag mår fortfarande förjävla dåligt.
så nu ska jag ligga i fosterställning, för att jag kan, och tycka synd om mig själv.
Kommentarer
Postat av: Anna
VAD OROLIG JAG BLIR. Om jag var rik som fan skulle jag flyga hem, ge dig en kram, och flyga tillbaka. Nu är jag ju inte rik som fan så jag kramar dig asmycket i mina tankar :) Hur gullig är jag? ;D
Trackback