Man skulle haft en Sugardaddy, eller rättare sagt, Håkan skulle varit min sugardaddy.
Mormor sa åt mig tidigare att jag skulle gifta mig med en shejk, där var hon inne på något.
Känns som om att jag skulle behöv någon som försörjer mig.
Eller så får jag världens bäst betalda jobb så jag kan försöja mig själv.
Eller så slutar jag göra av med mina pengar på onödiga jävla skitgrejer som jag inte behöver egentligen.
Det kanske var den bästa idén av dem alla?
Förmodligen.
Så här är det alltid varje månad, jag lever för dagen och köper masa saker samma dag som lönen kommer in på kontot, och en vecka senare sitter jag i misär och ångrar mig för att jag köpte upp alla mina pengar på en gång. För nu när jag vet vad jag verkligen hade behövt köpa den här månaden, som en ny bikini och lite mat, så kan jag ju inte göra det, eftersom jag inte har nå pengar.
Hjälper det att jag säger att jag ska försöka lära mig? Nej, absolut inte, för jag kommer ha samma problem när jag är 48 år också, det vet jag.
HUA, vilket människa man är.
Men å andra sidan så är mitt livsmotto att leva för stunden, och det gör jag ju verkligen. Går in för det där att vara lycklig, om än bara för två timmar, så har jag at least varit lycklig i två timmar än ingenting. Fast nu kan jag med säkerhet säga att jag hade varit lycklig en hel dag om jag hade haft mer än 50 kr på kontot. Så det, så.
Ingen idé att älta det här nu, det är lön om två veckor igen. Då börjar livet igen.

Något mer har jag egentligen inte att dela med mig av.
Var med Håkan igår, han tvättade och jag tittade på. Sedan försökte vi titta på film, men det var så invecklat och jag hörde inget, så vi sket i det. Jag somnade och han låg antaligen och lyssnade på mina snarkningar. Sexigt? Njäeh.

Jag sjunger högt för tillfället. Bra låtar som kommer från datorn nu.
Måste passa på innan Carro kommer hem.

HEJ MÄ ER!